2007-05-26

Biografen Palladium/Aveny




När jag var ung fanns det fem biografer i staden. China (i Frideborghuset) med sina träbänkar, Röda Kvarn på Kungsgatan strax intill Standards herrekipering, Aveny också på Kungsgatan (ungefär där Berghs spelbutik ligger idag), Grand som låg vid Norra Drottninggatan och Saga som ju fortfarande finns.

Här kommer några bilder på Aveny. Biografen hette från början Palladium och jag kan i vart fall spåra den tillbaka till 1922 då filmen "Folket på Örnnästet" med Mary Pickford i huvudrollen visades där. Detta var givetvis på stumfilmens tid.

Senare på året visades Sveriges då största publiksuc¨Anderssonskans Kalle".
Lite intressant är det att Uddevalla Hantverksförening blev ägare av Palladium 1923. Hur länge föreningen var det har jag inga uppgifter om.

Exempel på andra filmer var:
  • 1923 "Min toreador" med Mae Murray
  • 1923 "Livets gyckelspel"
  • 1923 "Gåtan på Römersholm"
  • 1924 "Halta Lotta och vindögde Per", "Buffalo bill". Både gamla och unga vallfärdade till bion.
  • 1926 "Fänrik Stål"
  • 1927 "Mänsklighetens gissel"
  • 1930 Ljudfilmspremiär som innebar att bioduken flyttades närmare publiken. Första ljudfilmen var "När rosorna slår ut" med Kerstin Svanström och Uno Henning.
  • 1934 "Äventyr på hotell" med Sture Lagervall och Isa Quenzel.
  • 1935 "En bröllopsnatt på Stjärnehov", "I gränspolisens våld", "Vårt dagliga bröd", "Den förlorade sonen", "Jag ger dig allt", "Hjärter Kung"
  • 1936 "Övergiv mig icke", "Sista utposten", "Förgät mig ej", "Mörkrets ängel", "Folkets jubel", "Styrman Andersson går iland".
  • 1940 "Gullivers resor".
  • 1942 februari. "Farlig kvinna" med Marlene Dietrich.




    I september 1942 öppnades biografen efter en omfattande renovering och nu med namnet Aveny.





    Den första filmen på Aveny var "Räkna de lyckliga stunderna blott" med bl a Sonja Wigert.





    Andra filmer på Aveny var exempelvis:
    • 1947 "Hämnarna" och den erotiska thrillern "Sjätte budet" med Ester Roeck-Hansen. Ester var dotter i den kända Uddevallafamiljen "Anderssons på teatern" och var populär i hela Sverige. Givetvis drog filmen storpublik.
    • 1949 "T-men" en ruskigt spännade detektivfilm och "Åsa-Nisse".
    • 1950 "Kung Gustaf V:s sista färd"
    • 1951 "Kanske en gentleman" med John Elfström.
    • 1951 "Två glada sjömän i Afrika".
    • 1952 "Akta dig för sjömän" med Dean Martin och Jerry Lewis, "Rampljus" med Charlie Chaplin.
    • 1954 "Prinsessa på vift" med Gregory Peck och Audrey Hepburn.
    • 1968 "Mary Poppins".

    1969 skriver Bohusläningen om biografvaktmästarna Sven Ask, Aveny, och Rune Jingvall, Saga. Temat i artikeln är att det är olönsamt att extraknäcka på biograf men trevligt.

    1970 började man riva kvarteret Bagge där Aveny låg. I stället öppnade efter en tid biografen Rio i Frideborg där det under några år varit bowlinghall i den tidigare Chinabiografens lokaler.

    Mina egna minnen från Aveny får begränsa sig till 1958 då jag som 13-åring skulle gå på matiné och tanten i luckan ville att jag skulle betala som vuxen, dvs 15-åring. Jag protesterade och fick betala som barn men tänkte efteråt att det var ju dumt. Om hon trodde att jag var 15 år hade jag ju kunnat gå på barnförbjudna filmer, men jag väntade allt in den dagen. Min första film sedan jag fyllt 15 år var "Storstadshamn" med Marlon Brando. Jag kommer ihåg att jag tyckte att den var ruskig.//

    2 kommentarer:

    1. I min uppräkning av biografer glömde jag ju Saga. Tack Jan A för påpekandet. Jag lägger givetvis till den i texten.

      SvaraRadera
    2. Tack för de fina bilderna av Avenybiografen.
      Det är min pappa
      Sven-Gustav Ask, som omtalas i artikeln. Även min mamma Solveig och storasyster Marie-Louise arbetade på biografen och då som godisförsäljare. Själv ryckte jag in som biografvaktmästare, min ungdom till trots, vid tillfälle då det var ont om personal. Då lånade jag en av pappas kavajer. Med tanke på att han var f.d. brottare så var det en del att fylla ut för en tanig 16-åring.
      Pappa arbetade även som "maskinist" d.v.s. han körde
      de två filmprojektorerna.
      Han försökte lära mig att sköta dessa, men att bli maskinist vågade jag mig aldrig på.
      Hur många filmer jag sett vågar jag inte gissa, men det måste varit många.
      Pappa lärde sig en slags "biograf-engelska". Han kunde inte läsa språket, men han förstod en del talad engelska.
      När det skulle komma en ny Elvis-film till biografen frågade honom vad filmtiteln var. Han hade läst detta och upplyste mig att den hette " Girrls,Girrls,Girrls".
      När han fick reda på det rätta uttalet förstod han direkt att det betydde: "Göls, Göls, Göls".
      De flesta Elvis-filmer gick på Avenyn, inte bara Girls,Girls,Girls. Även
      Jailhous Rock,Blue Hawaii m.m.
      Filmerna med Jerry Lewis och Dean Martin gick också på Aveny. Mamma gillade inte Jerry Lewis:
      -Han é så dum att man vill slå´n på käften sa hon.
      Alla s.k dollarfilmerna med Clint Eastwood gick på Avenys, samt en italiensk western-hjälte vid namn Guiliano Gemma. Jag kommer ihåg att hans filmer var inspelade på italienska men sedan dubbade till engelska. Dessa filmer är förpassade till något glömskans arkiv någonstans.
      Jag kommer även ihåg tanten i biljettkassan som G. Klasson talar om. Hon pratade aldrig med oss barn, så hennes namn kommer jag inte ihåg. Hon hade alltid en svart virkad sjal och håret i en knut i nacken.
      Jag skall prata med min mamma, och försöka friska upp minnet av namn och annat från Avenyn, och hoppas återkomma senare med mera minnen.
      Förresten så fortsatte pappa till Rio-Bio när Aveny revs. En av de första filmerna som gick där var "Djungelboken". Han lärde sig alla repliker och sånger utantill vilket var uppskattat vid kräftskivor och andra tillställningar. "Apkungens sång" var en höjdare.

      " Man upplever livet baklänges, men lever det framlänges"

      // Bengt-Göran Ask

      SvaraRadera