Bohusläningens hus

Ibland får jag frågor om tidningen Bohusläningens hus. De, som känner till att huset byggdes i två etapper, tvistar om vilken etapp som var först. Här kommer svaret.

Som framgår av bilden var det den södra byggnadskroppen som byggdes först. I augusti 1935 rev man tidningens gamla byggnad på tomten och flyttade tillfälligt in i huset intill. I november samma år var pålningen i full gång. Sedan blev vintern kall varför gjutningsarbetena låg nere en tid men de kom igång i april 1936. Redan i oktober detta året kunde redaktionen flytta in i nybygget och den 2 november flyttade expeditionen in.

Huset är byggt i så kallad funkisstil (funkis = funktionalism) som slog igenom med dunder och brak på Stockholmsutställningen 1930. På Arkitekturmuseets hemsida beskrivs funkisen så här:

"FUNKIS - LJUST OCH LÄTT" Hus med ljusa släta fasader, stora fönster och platta tak var något helt nytt. Inga utsmyckningar. Det viktigaste var att de fungerade för människor som skulle bo och arbeta där. Många tyckte att de var fula platta lådor. Men ännu fler tyckte om det ljusa och lättskötta.

För första gången byggdes hus som stod fritt med sol och luft emellan. Utsikt åt två håll och balkonger. Ibland en solaltan på det platta taket. Köken är små, men med kylskåp och rostfri diskbänk. Köken gjordes små eftersom man trodde att man skulle äta allt mindre hemma och mer på arbetsplatsen. Nästan varje lägenhet fick badkar.

Runt om i landet byggs konsumbutiker, ritade av Kooperativa Förbundets Arkitektkontor. Det är typhus som helt följer funktionalismens tankar, med platt tak, stora fönster, ljusa färger och ingen dekor."

Bohusläningen var alltså tidigt ute och anammade den nya arkitekturen och den väckte uppmärksamhet i staden. (Tidningsupplagan var vid den här tiden 14 200 exemplar.)

1937 kompletteras bygget genom att konstnären Gunnar Thelander utför tre väggmålningar i byggnaden.

1938 investerar man i en ny "tip-top" klichéanstalt och i tidningen skriver man att tre dagars arbete nu går på tre timmar.

Man skall komma ihåg att tidningens nybygge genomförs under 30-talets depressionsår med hög arbetslöshet. Trots detta har tidningen flera stora kampanjer. Exempelvis genomförs en uppmärksammad reklamflygning med fina priser över landskapet. Man släppte från flygplanet ner lotter och flera av dem gav fina vinster.

Tidningen fyllde 60 år 1938 och det uppmärksammades genom ett stort jubileumsnummer och födelsedagen firades genom personalfest på Carlia, ett annat funkisbygge.

Tidningen söker och får bygglov 1939 för en tillbyggnad och i juli börjar schaktningsarbetena för en ny maskinhall.

Arkitekt för denna etapp är Stig Wiberg. Möjligen var det även han som ritade den första etappen, men det är jag i dagsläget inte säker på. Det finns för övrigt i dag ett arkitektkontor i Kungsbacka, där Stig Wiberg är VD. Det är förstås inte han men kanske en son med samma namn?

1942 kunde tidningen ta den nya tillbyggnaden i bruk.//