2007-07-02

Karl XII:s sten eller Glimmingestenen


Strax väster om Glimmingens motorstadion längs den gamla landsvägen (precis söder om järnvägen) mot Uddevalla ligger den här stenen. Den har genom århundraden omtalats i skrift och kanske än mer i den muntliga traditionen.

Karl XII:s sten, Kung Karls sten, Glimmingestämmestenen och Vilestenen än några av benämningarna på den.
Axel Emanuel Holmberg skriver om den i sin Bohusläns historia och beskrifning 1842, del II följande:

"På Glimmingens skog, uti den s.k. Glimmingsstämma, ligger, till höger om landsvägen som går till Venersborg, ett aflångt stenblock, vid hvilket hvarje förbipasserande likprocession gör halt, för att deruppå en stund uppsätta liket. Stenen kallas Kung Carls sten, och tros det att Carl XII burit den från ett närliggande berg till sitt nuvarande ställe, för att hvila sig derpå under en marsch; men stenens storlek visar, att denna sägen icke innehåller annat än ett uttryck av den kolossala beundran, som Sveriges allmoge skänkt den store kämpakonungens minne.

Det är emellertid bekant, att Carl XII:s lik balsamerades i Uddevalla, och bars derifrån den 7 januari 1719 genom Venersborg till Stockholm. Sannolikt hafva bärarne då rastat på Glimmingens skog, och hvilat den konungsliga likkistan på berörda sten - ett antagande som nöjaktigt förklarar såväl stenens namn, som dess nuvarande bestämmelse".

Landsvägen mellan Vänersborg och Uddevalla var på 1700-talets andra hälft förmodligen Sveriges bästa landsväg. Här gick det dagligen massor av tunga transporter av stångjärn och timmer från Vänersborg till utskeppningshamnen Uddevalla. En sådan hårt trafikerad väg var det naturligtvis nödvändigt att underhålla väl.

Karl XII:s sten är i dag så gott som bortglömd varför här görs ett försök att råda bot på den saken. Mitt på stenen finns ett monogram inhugget. Det syns knappt men jag vill avråda från att försöka rengöra stenen så att det framträder bättre. Det gjorde en person för några år sedan och målade dessutom i monogrammet. Säkert var det i all välmening men stenen är ett registrerat fornminne och bör hanteras av sakkunniga så att den inte skadas.//

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar