2007-09-11

Frans Emil Karlsson



Wille Ängermark frågar:

"Om man läser gamla lägg av Bohusläningen så förekommer det att artiklar och kåserier är underskrivna med signaturerna F.E.K. och Josop. Det är samma person. Vet du vad han hette? Han var väl anställd på Bohusläningen?"

Den du frågar om är Frans Emil Karlsson född den 5 maj 1870. Den här bilden är från Bohusläningens 25-årsjubileumsskrift 1903. Där nämns han som f.d. medarbetare.
Frans Emil var bördig från Svarteborg och började redan som ung pojke att författa födelsedagspoem och hyllningsdikter för bygdens folk. Som 15-åring (1885) fick han in en bygdenotis i Stockholms-Tidningen som på den tiden kostade 3 kr/år. Efter den framgången gav han sig journalistiken i våld och blev den trogen ända fram till sin död.

Han knöts till Bohusläningen som så kallad bygdemeddelare från hemsocknen och blev senare fast medarbetare. Frans Emil stannade kvar på Bohusläningen till 1898 då han fick förtroendet av Ture Malmgren att ta över redaktörsskapet för Trollhättans-Tidning som Ture köpt. Han blev kvar på TT till 1902 då Ture Malmgren sålde tidningen. I stället fick han redaktörsposten på Uddevalla-Tidningen som Ture Malmgren inköpt.

Under några år senare var han knuten till Dagens Nyheters medarbetarstab innan han vände åter till Bohusläningen där han också ett tag var redaktör för Strömstads Tidning.

Då Frans Emil fyllde 60 år den 5 maj 1930 skrev vännen, kollegan och författaren Torsten Sandberg om honom:
"Frans Emil är utan tvekan en av de nu levande bästa kännarna av Bohuslän, därom råder inget tvivel. Hans för några år sedan utgivna "Bohuslän i ord och bild" vittnar gott därom.

För Bohusläningens stora läsekrets är han mest känd för sina kåserier under signaturen F.E.K. samt Josops bygdehistorier. Ty humorns gudagåva besitter Frans Emil i allra högsta grad. Han kan berätta en historia som få andra. Med små medel uppnår han stor verkan.

Och hade han mer ägnat sig åt skriftställeriet hade vi kanske i honom haft en bohuslänsk Ture Sällberg. Men Frans Emil har haft det bohemiska blodet rinnande i ådrorna och det ännu på gamla dagar. Han tar dagen som den kommer.....Och han är alltjämt vid samma jämna humör: glad och god.

Humor, gott hjärta och gott humör, det är rikedomar tillräckligt, som mången kunna avundas..."

I boken "100 år med Bohusläningen" beskrivs han: "Frans Emil Karlsson var all-roundjournalist och framstående Bohuslänskännare men framförallt en gudabenådad kåsör; orädd, kvick och lagom vanvördig mot allt han ansåg vrångt i världen. Även hans paschaser under signaturen Josop var av hög valör."

Jag har läst en hel del av Frans Emils artiklar genom åren och jag kan bara hålla med. Jag kan förresten också nämna att han då och då använde signaturen E.

Hans artiklar finns registrerade i Bohusläns Föreningsarkivs utmärkta databas Tidningsarkivet där det nu finns mer än 80 000 artiklar registrerade, mer än 90 % av dem är ur Bohusläningen. Söker man på F.E.K. i det registret får man fram inte mindre är 264 artiklar mellan 1910 och 1950 och det finns väldigt mycket att hämta om de mest skiftande ämnen ur dessa hans artiklar.

Här kommer ett axplock som exempel:

  • 1919-12-06 En historik över Uddevalla museum
  • 1921-04-26 Från häxprocesserna i Norrviken. Anteckningar ur Riksarkivet.
  • 1922-09-14 Herrestadsfjället, ett 40-årsminne. Om skogsplantering och bränder.
  • 1930-12-05 Oljecisternerna bakom Lövåsberget och Långa bryggan.
  • 1931-03-17 God spis för tjänstefolk. Om mat.
  • 1931-07-25 Nödår. Om kustsamhällena i Bohuslän, nerv- och gallfebern och hungern.
  • 1931-08-07 Lotsarne och deras kålhagar.
  • 1931-11-02 Trollpackor, om "Kari Joens" i Uddevalla.
  • 1931-11-07 Om präster och jordbruk.
  • 1931-11-10 När Bohuslän blev svenskt.
  • 1932-06-25 Om Lancasterskolan i Uddevalla.
  • 1933-01-10 När man skavde mossa. Lav att färga med exporterades till England som Swedish Moss.
  • 1933-02-01 Om danskarnas intåg i Bohuslän 1788.
  • 1933-03-08 Rövarebesök i Bokenäs gamla prästgård 1833.
  • 1933-05-05 Första tryckfrihetsåtalet i Uddevalla.
  • 1933-06-02 Jättegrytornas gåta.
  • 1933-09-15 Öster tull. Berättelse om Uddevallas östra infart.
  • 1933-09-22 Krigsfångar i Uddevalla.
  • 1936-07-13 Berättelse om Backamo i gångna tider.
  • 1936-11-06 Stenbacken. En berättelse om en stadsdel.
  • 1938-05-05 Gator och gatunamn.
  • 1938-04-02 Om blodiglar.
  • 1939-03-17 Om Spinnaretomten på Kungsgatan 26.
  • 1939-05-04 De äldsta gravvårdarna på Östra begravningsplatsen.
  • 1940-03-18 Kokslov och skridskolov.
  • 1940-03-23 Antimakassar.
  • 1940-03-23 Långfredagsriset, om gammal folktro.
  • 1940-05-28 Uddevalla skarpskyttekår.
  • 1940-06-25 Hushållspedagogi.
  • 1940-08-22 Badgäster.
  • 1940-10-31 Slöseri med kilowatt.
  • 1941-05-07 Kålgårdsberget.
  • 1945-09-14 Om namnet Sinclair.
  • 1946-06-15 Lärdomar från våra museer.
  • 1946-06-22 En midsommardag på gamla Backamo.
  • 1946-09-09 Fiskmarknaden.
  • 1947-03-01 Minnen från Stadsfjället.
  • 1947-03-15 Den bohuslänska mejerirörelsens historia.
  • 1947-03-28 Hembiträden och 8-timmarslagen.
  • 1947-10-06 Häxorna på Lövåsberget.
  • 1947-12-15 Militärmusiken i fara.
  • 1948-08-21 Södergator, om bebyggelse på söder.
  • 1948-09-13 Herrnhutarna i Uddevalla.
  • 1948-11-23 När Uddevalla hade 33 krogar.
  • 1949-05-10 Potätans vila och sömn.
  • 1949-05-25 Skrattsjuka.
  • 1949-09-24 "Bohuslänska sjukan".
  • 1949-11-23 "Tattare".
  • 1950-03-21 "Poliskunder".

Den sistnämnda artikeln blev hans sista . Den 5 maj 1950 fyllde Frans Emil Karlsson 80 år och den 23 maj kunde man läsa i tidningen att han var död. Han var utan tvekan en av de mest kända och uppskattade redaktörerna på Bohusläningen under hela sin livstid.//

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar