2007-10-15

Bohuslänska Bilförsäljningen


Den här bilden på personalen på Bohuslänska Bilförsäljningen eller Bodins bil, som man också sa, har jag fått av Jüri Kiviloo som skriver:
"Efter långt letande hittade jag bilden med personal från Bodins Bilfirma. Känner igen många ansikten men namnen har jag glömt. Första raden etta frånvänster är numera tandläkaren Anders Åbrandt dåvarande bilmekaniker. Årtalet när fotot är taget känner jag inte till kanske 1960 eller 1970-tal"?
Själv sommarjobbade jag i verkstadens kundmottagning 1961 så jag känner också igen några av personerna på bilden. Han som står längst till vänster i bakre ledet hetter Eriksson minns jag och fjärde man från vänster i samma led hette Lindblom eller kanske Lindbom?
Bilfirman låg i hörnet Kilbäcksgatan - Sillgatan, dvs i den gamla tändsticksfabrikens byggnad.
Uddevallabloggens läsare uppmanas att i vanlig ordning hjälpa till med att få fram namnen!//

1 kommentar:

  1. Intressant! Jag jobbade själv som praktikant här sommaren 1964. Utan att veta säkert, så tror jag att fotografiet är taget i början av -60-talet eller kanske rent av -50-talet. Några ansikten tror jag mej kunna identifiera. Femman från vänster i bakre raden tror jag hette Oskar Johansson och tvåa från höger i samma rad (Franklin?) Svensson. Denne Svensson sysslade mest med bilplåtslageri under min tid. Kan också tänka mej att den korte, välklädde mannen i mitten är Karl Bodin him-self. (Gustav?)Bodin kan vara trea från höger i bakre raden. Lindbom eller Lindblom känner jag också utseendet på.
    Göte och (Gustav?) Bodin, Karls söner, skötte verksamheten 1964. Göte var verkstadschef och hans bror hade hand om det kamerala. I det väl låsta verktygs- och reservdelslagret härskade en farbror som hette Skarin. Han var faktiskt inte så bister som han kunde se ut! En knepig rutin minns jag. Man måste stämpla in och ut för varje rast, oavsett om man lämnade verkstaden eller inte. Det blev alltså: Morgon: In, Frukost: Ut och In, Lunch: Ut och In , samt vid dagens slut: Ut. Alltså sex gånger per arbetsdag.
    En "lustig" episod minns jag. Det gällde för mej att plocka isär en bilmotor i sina beståndsdelar. En bagatell! När den riktige mekanikern kom för att sätta ihop allt till samma motor igen, trodde jag att"De´ fixar väl han". Han hade dock räknat med att jag skulle veta något om var grejorna skulle vara. (Det hade jag ingen aning om). Efter tålamod, kraftord och utan att bli arg på mej, så fick han ihop det hela. "Nu skall vi blåsa skiten ur den. Hoppa in, sa han". Han körde till Havskuren, där vi stannade och där han tömde Redex i luftintaget. Sedan låg hela mossen i en dimma. Effektivt, men kanske inte så bra för motorn.
    I en senare del av mitt liv blev jag stående i korsningen vid Margretgärdeparken, som brandman, med uppgift att dämpa branden, som förstörde resten av kvarteret. Detta blev enda gången jag släckt enbart med grovslang (63 mm). Som tur var kunde jag stötta den mot trottoarkanten. Mot Sillgatan inträffade den kraftigaste rökgasexplosin jag sett. Tegelstenar yrde över gatan. Ingen kom dock ivägen.
    "Sic transit gloria mundi"!
    Skall bli kul om alla på fotot går att identifiera!

    SvaraRadera