Ännu en gång Roskilde

(Invigningen av kungastatyn den 31 augusti 1915 till minne av freden i Roskilde 1658)

"Hej Gunnar,
Ännu en gång Roskildefreden , som var en vattendelare för Uddevalla och hela Bohuslän.

I samband med påskhelgdagarna under 40- och 50-talen besöktes Uddevalla av norrmän i stora skaror. Över Svinesundsbron var bilköerna långa, " rena lämmeltåget. Norrbaggarna kommer och köper upp allt begagnat på bilskrotarna" sá man. Vad jag nu har lärt mig är att öknamnet "norrbagge" var svenskarnas (västgötars och göteborgares) tillmäle mot bohusläningarna på den norska tiden. Mina föräldrar och deras omgivning använde detta tillmäle. Egentligen var vi ju själva norrbaggar.

Under 1800-talet var emigrationen från fattiga Bohuslän starkast till Norge, inte Amerika , som man kan tro. Så t.ex. utvandrade min fars två bröder. Den ene blev valfångare i Nordnorge och den andre tegelbruksarbetare i Halden.
Vid firandet av 250-årsminnet av Roskildefreden i Lysekil berättade borgmästare Axel Sundberg en historia som " gällde inte mer eller mindre sättet på vilket Bohuslän blev svenskt, en episod, som torde vara vara mindre känd.
Vid fredsförhandlingarna hade danskarna gått med på allt annat, men ville ej släppa Bohuslän och Trondhjems län. De danska underhandlarna hade fått order att endast i yttersta nödfall ge vika. De skulle neka, lämna förhandlingsrummet och stiga upp på sina hästar och ge med sig först ifall de blev återkallade. Denna order meddelade de danska underhandlarna för de franska och engelska medlarna, som sedan gick in i en stuga och samtalade om denna sak. Men det hade hänt sig så, att Klas Thott förut gått in i samma stuga, lagt sig där i en säng för att vila och dragit för sparlakanen. Han låg nu och hörde på denna hemlighet och när nu medlarna gått ut skyndade han till de svenska underhandlarna och omtalade vad han hade hört. När underhandlingarna så började igen kom danskarna ingen vart, svenskarna stod på sig. Danskarna fick gå och steg till häst men vände åter och Bohuslän blev svensk besittning."
Det var mer slumpen som gjorde vårt landskap svenskt, och gav anledning till att inviga dubbelstatyn på Kungstorget 1915. Inskriptionen tackar kungen för att vi blivit svenskar. Arne Gadd skriver i sin bok: " Så mycket falskhet och osanning i så få ord kan föda en opassande munterhet hos vem som helst som bara kommer sig för med att läsa dem och begrunda deras historiska bakgrund." Det kunde lika gärna ha skrivits "hvem de har at takke for at de er forblitt norske".Jag skulle inte ha några invändningar mot att man i Uddevalla flyttade både dubbelstatyn och stenen i Hasselbacken till en plats vid Bohusläns museum och samtidigt invigde en permanentutställning , som ingående beskriver den historiska bakgrunden.
På torget kunde man installera något , som skulle påminna oss om uddevallabornas enorma kraft att efter motgångar alltid komma igen.
Bohusläns historia (och museum) åt bohusläningarna!
Kaj Sandberg" //