Uddevallaben

Insänt av Bert Kronlid:

Hejsan Gunnar

Jag besöker din blogg varje dag och jag imponeras av din mångsidighet på Uddevallabloggen som du beskriver mycket bra med både text och bildmaterial.

Kul att Uddevalla kom i rampljuset p.g.a Körslaget och Team Eriks fina insats i media, det visar ju att man med små och stora insatser så kan man marknadsföra staden på många olika sätt. Jag skulle vilja visa en intressant bild (Jag tror att du har sett den tidigare) men ändå.

Jag och våra föräldrar kom till Uddevalla 1948 (jag var då sex år). Nu flera år senare, efter fem barn och nio barnbarn, alla födda i Uddevalla, så finns det ju så mycket att berätta om bygdens förändring för det är roligt när både barn och barnbarn har intresse av Uddevallas historia och utveckling. Ja, bilden visar vår mellanson Kristers vader med de speciella tatueringarna, det är väl ok att frångå de klassiska motiven som drakar och ormar m.m (Det har han ju dock några på armarna).

De här kan väl också vara kul att visa en sommar på Kungsgatan eller på någon annan plats. Krister har genom sitt jobb och politiska uppdrag varit i både Strasbourg och parlamentet i Bryssel, dock inte för att visa benen förstås. Tatueringarna kostar ca:3000:- /st och tog ca: em timme per ben. Fixat här i Uddevalla. Ja vad gör man inte för bygden man älskar.

Med många år i Uddevalla har man upplevt mycket, jag skall inte ta upp det där med med mina biobiljetter och Ratata osv. det har jag tjatat nog om och lagt det helt åt sidan för nu finns det många andra händelser att skriva om.

Bl.a. en kul grej från tidigt 60-tal. Min tvillingbror och jag skulle ”köra upp” för körkort, detta var 1963 och vi visste att besiktningsmannen som skulle handha uppkörningen var en person som ofta fick folk att rysa till , många känner till honom, Arhur Wannerek. Han var säkert både kunnig och rättvis men ingav ändå en viss respekt när man träffade honom i detta sammanhang ”uppkörning”.

Min tvillingbror och jag var och är inte alls lika, vi skulle köra upp för Wannerek. Allt gick ju bra, min bror klarade körningen bra och jag själv klarade av allt med glans ,inkl en omöjlig fickparkering som han själv sa efteråt (Wannerek):”det trodde jag aldrig att du skulle klara.”
Wannerek var inte så talför när vi körde men han kunde ändå inte undgå att säga att som tvillingar så var vi inte alls så lika. Jo min bror han fann sig snart och påpekade att vi var lika som bär. Wannerek såg mycket förvånad ut, hur kan ni vara lika som bär?? Jo sa min bror då, vi är lika som bär Blåbär och Lingon. Då kunnde inte Wannerek annat än att både skatta högt och le åt det svaret, ja han sa vid flera tillfällen när vi åkte tillbaka till körskolan, tyst för sig själv: som blåbär och lingon och så log han. Ja då var hans dag räddad, men ännu bättre vi fick våra körkort.

Och lite kuriosa i allt detta är att vi fick körkortet där det var tryckt datum som den 8 februari 1963 (Ja kolla vad är det för dag i dag, vilket tillfälle). Vissa dagar kan vara knutna till många händelser, körkortet, vår yngste son döptes denna dag 1981, James Dean föddes den 8 februari 1931 och en finess sedan några år tillbaka så har jag helt plötsligt namnsdag denna dag (Bert ).

Jag får nog gå ut och hissa fasadflaggan i alla fall.

Bert Kronlid bert.kronlid@comhem.se //